Är din träning bra för din häst? Då rider du klassiskt!

Så sa Anja Beran när hon besökte Sverige i Augusti 2012 och här är artikeln jag har skrivit:

Solen skiner från en klarblå himmel, det är svalt på läktaren i det välbyggda ridhuset på Sparreholm och fullt med förväntansfulla åskådare som väntar på Anja Beran. Anja är utbildad i Portugal och en av världens mest eftertraktade tränare. Hon är en stor förespråkare av den klassiska ridningen och dess principer. Själv har jag imponerats av Anjas DVD:s under flera år och undrar om mina förväntningar är för höga. Verkligheten visade sig dock överträffa dikten.

Eleverna rider 30 minuters pass och det är stor variation på ryttarnas ålder, erfarenhet och deras val av häst. Halvblod avlöses av P.R.E och Lusitanos och även korsningar som P.R.E/halvblod gjorde entré. Undervisningen är mycket lugn och pedagogisk, disciplin, struktur och harmoni genomsyrar det hela.

Anja är petig, har en blick som en hök och inget undgår henne. Hon korrigerar varje liten detalj vilket gör ryttaren högst medveten om både sin egen kropp och inverkan samt om hur hästen rör sin kropp. Anja är noga med att poängtera vikten av att kunna hantera sin egen kropp för att kunna inverka rätt på hästens. Övningarna görs först i lugn balanserad skritt för att häst och ryttare ska lära sig att känna rörelserna väl.

– Hästen ska gå fram, men framåt är inte samma sak som fort, säger Anja.

Målsättningen är en samlad häst vilket innebär att den bär lika mycket vikt på alla fyra benen. För att uppnå det behöver vikten förskjutas något från framdel till bakdel eftersom hästen av naturen bär mera vikt fram. Hästen använder också sina fyra ben olika, därför görs ett antal välgenomtänkta övningar för respektive häst, för att uppnå liksidighet.

Anja har en fantastisk förmåga att hitta exakt rätt nivå och övningarna känns skräddarsydda för det ekipage hon har framför sig. Hon verkar outtröttlig och känns lika engagerad ekipage efter ekipage.

Anja instruerar Cricco Åkerberg. Fotograf: Hanna Blomkvist
 

Jag hittar hästutbildaren Anders Eriksson på läktaren, han säger:

– Jag känner till Anja genom hennes böcker och filmer sedan ett antal år. Hon personifierar begreppet ridning som står för klassiska grundprinciper, dvs att ridningen alltid måste utgå från hästen. Det är synd att inte fler människor var här och kunde ta del av föreläsningen som beskrev klassisk ridning på ett synnerligen strukturerat sätt.

Man får hoppas att framtidens ryttare får med sig denna kunskap och att dressyrsporten utvecklas i denna riktning. Om alla red sina hästar på detta sätt världen över skulle många hästar ha en trevligare vardag och bättre hälsa. Det var ett stort nöje att se bl.a. Malin Hellstedt rida.

Quarzo, pappa till mitt fina sto Quiz Mi, och Malin Hellstedt. Fotograf: Hanna Blomkvist

Så här säger Malin Hellstedt, som rider Quarzo, en maffig svart P.R.E.-hingst, 14 år gammal:

– Anja kompletterar mina andra två tränare genom att hon enbart undervisar utifrån att förbättra hästens naturliga kvalitéer. De andra följer en mer linjär utbildningsskala från ”start till mål” ur en dressyrdomares synvinkel. Även om alla tre förespråkar den klassiska ridningen där respekt och ödmjukhet inför hästen alltid sätts först.

Quarzo är utbildad till GP och reds tidigare av Kristian von Krusenstierna. Malin och Quarzo har tävlat tillsammans sedan Maj 2012 och hittills placerat sig i MsvB:4. Nu tävlar de Prix St George med sikte på GP.

På kvällen håller Anja föredrag. Hon får en fråga om olika sätt att träna:

– Det finns bara två sorters träning: En som är bra för hästen och en som inte är bra för hästen. Klassiskt är allt som är bra, säger Anja bestämt.

Jag läste nyligen om OS 1912, där dressyren var ett enklare ridprov innehållande alla gångarter, samt galoppombyten. Jag frågade mig varför och hur det sedan har utvecklats till det vi ser idag? Anjas föredrag gav mig svaren.

De som red då var främst militärer och provet utformades efter behovet av grundutbildade hästar till armén med förutsättningar att ha militärer på ryggen och ge sig ut i strid. Under de 100 år som gått har svårare moment lagts till men träningen är i stort sett den samma.

– Man tränar bara det som står i programmet, säger Anja.

Den klassiska träningen har sina rötter mycket längre tillbaka. För Barockens adelsmän och kungar var dressyren en konstform, och man hade både pengar och fåfänga nog att rida högt utbildade hästar som bar sig själva i alla rörelser.

Anja har fått ta emot flertalet hästar som på olika sätt tagit skada av dagens moderna dressyrträning. Hon säger att den klassiska dressyren är till för att främja hästen, få den i balans, stärka den både fysiskt och psykiskt, och göra den hållbar.

Jag hoppas att den här typen av träning ska vara vår framtid och inte bara vår historia.

Mia Isacsson

Orkebo Gård

www.medvetenhet.se

 http://www.anja-beran.com/anja-beran/about-anja-beran.html